Rimstuga
Alla julklappsrim
Julklappsrim till den som lagar mat
Julklappsrim till den som lagar mat
Gjutjärnsgrytans rim handlar om en gryta som väger som en liten hund och går i arv, och pizzaugnens om pizzabagaren på hörnet som undrar var du har tagit vägen. Samlingen har också rim till knivsetet, skärbrädan, våffeljärnet, kryddsetet och olivoljan. Ett tungt paket med en gryta i är svårt att gömma, men rimmet kan läsas upp innan någon har hunnit lyfta det.
Skriv rimmet på en lapp och lägg den i grytan, så hittas den när locket lyfts.
Jag väger som en liten hund och håller hundra år,
och ärvs nog av någon som ännu inte går.
En söndag puttrar jag med kalops under mitt lock,
och alla lyfter på det i smyg, fast du är kock.
Vi bor i ett block av trä, fem syskon i rad,
från stor till liten, och var och en har sitt blad.
Den största tar skinkan och den minsta skalar en lök,
och de tre i mitten bråkar om resten av ditt kök.
Varje kväll får jag ta emot kniven i ditt kök,
och jag har ärr efter varenda gurka och lök.
Men på fredag bär jag ost och druvor till ditt vin,
och ingen hackar på mig, för den kvällen är jag fin.
Jag fräser när smöret smälter och smeten åker ner,
och snart vill hela familjen ha en till, och sen fler.
Den första raggmunken blir aldrig riktigt bra,
den äter du vid spisen, för den vill ingen ha.
Vrid på mitt huvud, så snöar det svart och smått,
och såsen som var blek och trött smakar plötsligt gott.
Håll bara näsan undan när jag gnisslar och mal,
annars nyser du rakt in i värdens tal.
Jag hängde i Grekland på en gren, grön och hård,
sen pressades jag till guld på en gammal gård.
Ringla mig på brödet och doppa, och blunda en stund,
så sitter du mitt i vintern i en grekisk lund.
I tjugo år har grytan bara fått salt, inget mer,
så vi är tolv små burkar som vill att du provar fler.
En nypa ur burk sju, och berömmer någon din sås,
så är det farmors recept, och det ligger under lås.
Jag är ett litet trägolv där de mögliga får bo,
den blå, den vita och en som luktar som en sko.
Jag bärs in när middagen egentligen är slut,
och alla som var mätta sträcker händerna ut.
Fyrahundra grader, och på en minut är den klar,
med svedd kant och smält ost, och ingen bit blir kvar.
Han på hörnet som du ringde varje fredag vid sju
undrar var du är, för det är du som bakar nu.
Häll i en slev och vänta tills jag slutar ånga,
så blir det rutor för sylten, och de blir många.
Och i mars, på dagen då Maria fick besök,
står hela släkten i kö utanför ditt kök.
Ett tryck och ett pys, så bubblar det i ditt glas,
och kranvattnet från köket blir ett litet kalas.
Flaskorna som du bar hem tills armarna blev långa
får stå kvar i affären, de var ändå för många.
Slå upp mig en tisdag när ingen vet vad det ska bli,
så hittar vi en middag i ditt skafferi.
Om ett år kan vem som helst se vad du lagar mest,
där har jag fläckar av sås, och där öppnar jag mig bäst.
Jag knyts i en rosett på ryggen där ingen ser,
och tar emot allt mjöl och all sås som ramlar ner.
När det ringer på dörren hänger du mig på en spik,
och öppnar så ren som om maten kom från en butik.
Klicka på ett rim för att kopiera det.
Vill du ha ett rim med mottagarens namn? Beställ ett personligt rim.
Sök en annan present